Konsumtion består inte främst av prylar utan av mat elektricitet, transporter byggnadsmaterial med mera.
Att mäta utsläpp
Det finns flera sätt att mäta växthusgasutsläpp på. Standard idag är att mäta utsläppen som sker inom ett lands gränser, de nationella utsläppen, vilket även är vad som rapporteras under klimatkonventionen. Detta kallas ibland för produktionsperspektivet eftersom vi då främst mäter utsläppen från det vi producerar, inte det vi konsumerar. Men att enbart mäta svenska utsläpp ur ett produktionsperspektiv är otillräckligt eftersom det inte synliggör alla de utsläpp som ett lands samhälle och invånarnas livsstil ger upphov till.
Dessutom kan kontraproduktiva incitament skapas, där det är fördelaktigt att lägga ner tung utsläppskrävande industri i ett land, trots att man kanske senare importerar samma varor från ett annat land som framställer dessa till en högre utsläppskostnad än vad som skedde ursprungligen. För Sveriges del skulle det med produktionsperspektivet som enda måttstock vara positivt att lägga ner svenskt jordbruk och importera maten från andra länder även om det ökar de globala utsläppen.
Att mäta utsläpp ur ett konsumtionsbaserat perspektiv innebär att man inkluderar alla de utsläpp som privat och offentlig konsumtion i ett land ger upphov till, även från importerade varor samt transporter av dessa utanför Sveriges gränser. Däremot exkluderas utsläpp från export
”Konsumtion” och konsumtionsperspektivet inkluderar alltså alla de utsläpp som det svenska samhället och vår livsstil ger upphov till, oavsett om utsläppen genereras inom eller utom Sveriges gränser. Utsläppen från den privata konsumtionen kan enligt Naturvårdsverket delas in i aktiviteterna hushållens boende (10 % exklusive byggande), hushållens transporter (22 %), hushållens livsmedel (16 %), hushållens övriga konsumtion (12 %), offentlig konsumtion (11%) och investeringar (29%, där bland annat nybyggnation ingår) och består alltså inte främst av prylar utan av mat, elektricitet, transporter, byggnadsmaterial med mera. Den offentliga konsumtionen inkluderar alla utsläpp som det offentliga ger upphov till. Till exempel utsläpp vid vägbyggen, drift av vård och omsorg, skolor, kollektivtrafik med mera.
Ett konkret exempel på när utsläppen har minskat enligt produktionsperspektivet men ökat ur ett konsumtionsperspektivet är svenskarnas köttkonsumtion. Köttproduktionen i Sverige har gått ner de senaste decennierna och därför har utsläppen relaterat till detta minskat inom landet. Däremot har svenskarnas köttätande ökat. Utsläppen från svenskars köttkonsumtion har därmed också ökat kraftigt, men detta är inte synligt i den svenska utsläppsstatistiken enligt dagens rapporteringsmodell då dessa utsläpp till stor del sker i länderna vi köper kött ifrån.
Svenskarnas utsläpp ur konsumtionsperspektivet är drygt 9 ton växthusgaser per person och år. Ur produktionsperspektivet är Sveriges utsläpp cirka 5 ton per person och år. Det är alltså väldigt stor skillnad på utsläppen beroende på vad som mäts.
"Att enbart mäta svenska utsläpp ur ett produktionsperspektiv är otillräckligt"
"Konsumtionsperspektivet inkluderar alltså alla de utsläpp som det svenska samhället och vår livsstil ger upphov till, oavsett om de genereras inom eller utom Sveriges gränser"
"Att införa ett mål om en minskning av de konsumtionsbaserade utsläppen innebär inte att målet om att minska de produktionsbaserade utsläppen ersätts. "
Att införa ett mål om en minskning av de konsumtionsbaserade utsläppen innebär inte att målet om att minska de produktionsbaserade utsläppen ersätts. Sverige måste ta ansvar för alla utsläpp vi har rådighet över. De som sker i Sverige, de som vår konsumtion orsakar globalt och de som vi har ägarinflytande över. Eftersom det ännu saknas ett globalt avtal om att minska utsläppen måste länder som vill ta ansvar för sin klimatpåverkan belysa och minska sina utsläpp ur flera perspektiv. Det innebär inte att de olika utsläppsmåtten ska slås ihop och därmed dubbelräknas. Olika sätt att mäta har olika syften. Det övergripande målet är dock alltid detsamma, att minska utsläppen globalt.
>> Ett nytt etappmål