Frågor & Svar

Hur kan man mäta de konsumtionsbaserade utsläppen?

SCB använder en modell för att mäta utsläppen genom en multiregional input output analys. Läs mer om hur man mäter i SCBs rapport samt i detta bakgrunds PM.

De exakta nivåerna på utsläppen ur konsumtionsperspektivet går inte att mäta med samma precision som utsläppen ur produktionsperspektivet men det går att följa övergripande trender. Att däremot dra för stora växlar över resultaten för enskilda år är knappast lämpligt och ett mål om sänka de svenska konsumtionsbaserade utsläppen behöver ta hänsyn till detta. Det är dock inte ett argument för att inte alls införa ett sådant mål eftersom trenden för utsläppen går att säkerställa.  Metoderna att mäta utsläppen från konsumtion väntas också bli bättr. Ett  spännande projekt på detta område är PRINCE lett av SCB där ett konsortium av forskare från KTH, Chalmers SEI, och europeiska forskningsinstitut arbetar för att få fram mer precisa mätmetoder.

Varför ska man mäta utsläppen ur konsumtionsperspektivet?

Att enbart mäta Sveriges utsläpp ur produktionsperspektiv är otillräckligt. Bland annat eftersom  våra utsläpp är mycket högre ur konsumtionsperspektivet.. Ett ensidigt fokus på produktionsutsläpp kan också skapa kontraproduktiva incitament som att det exempelvis skulle vara positivt att lägga ner svenskt jordbruk och importera maten från andra länder även om det ökar de globala utsläppen.  Att mäta och ha som mål att de totala utsläpp som svenskarna faktiskt ger upphov till genom sin offentliga och privata konsumtion ska minska är både logiskt och rättvist. Därmed inte sagt att det bör vara det enda målet för svensk klimatpolitik.

 

Ger inte ett sådant här mål incitament för Sverige att strunta i utsläppen som går på export?

Nej, inte om Sverige samtidigt fortsätter att ha mål om att ha en miljövänlig och koldioxidsnål produktion inom landet. Organisationerna bakom Klimatmålsinitiativet föreslår inte att ett mål om att minska utsläppen från svenskarnas totala konsumtion ska vara det enda klimatmålet.

Blir det inte dubbelräknat om man mäter utsläppen ur både konsumtions- och produktionsperspektivet?

Nej, inte om man inte slår ihop utsläppen från konsumtions- och produktionsperspektivet vilket det inte finns någon anledning att göra. Sverige kan ha ett separat mål att minska utsläppen ur konsumtionsperspektivet och ha kvar målet om att minska dem ur produktionsperspektivet.

Vad får ett sådant här mål för konsekvenser ur ett rättviseperspektiv?

Detta är ett sätt för Sverige att ta ansvar för de utsläpp vi genom vår importerade konsumtion ger upphov till. På det viset erkänner vi att ansvaret för utsläppet från vår konsumtion är delat. Genom att arbeta för att minska utsläppen från konsumtion kan också incitament skapas för att minska utsläppen i produktionen av de varor vi konsumerar.

Vad bör Sverige göra för att uppnå ett mål om minskade utsläpp ur konsumtionsperspektivet?

Aktörerna bakom Klimatmålsinitiativet har inte gjort något gemensamt ställningstagande kring hur ett sådant mål bör uppnås. Första prio bör vara att införa målet men det finns samtidigt ingen brist på idéer för hur det kan uppfyllas. En lista av tänkbara styrmedel för hållbar konsumtion, inklusive minskade utsläpp finns i en rapport från Stockholm Environment Institute som skrevs mars 2015 på uppdrag av Naturvårdsverket. 

Please reload